F-kål

Det är lika charmerande varje gång. Man går till kassan, hejar förhoppningsvis på människan bakom bandet, lägger upp varorna, väntar förstrött på att få betala.

Det är då, som idag, tjejen i kassan harklar sig, hmmmar:
-Hmmm, vad...är...det här för nåt (ibland lägger de till "nu igen" som om det är ganska ofta denna grej dyker upp, men attans att det ska vara så svårt att lära sig vad grejen heter).

Hon håller en av mina fänkålar i handen och ser frågande ut, ler lite osäkert. Jag försöker le förstående tillbaka och säger: det börjar på "F" och slutar på "kål" (det känns nästan som nåt slags Jeopardy).

Hurra! Allting klarnar och tjejen säger glatt FÄNKÅL! Bra!
Det är nu Bittan vill vända om till grönsaksdisken och hämta lite jordärtskockor, scorzonera, majrova, habanero och rotselleri. Så vi kan öva lite till.

Bittan minns en gång för länge sen "en tjej i kassan" INTE frågade och istället för att ta betalt för fem-sex passionsfrukter tog betalt för potatis. Bittan skrattade hela vägen hem till fruktskålen. Det var naturligtvis ren och skär ondska från Bittans sida, men det upptäcktes först på väg mot utgången och ibland är det ju så ROLIGT med återbäring...